Vafan har jag gett mig in på?

Om blogginläggen helt sonika skulle sluta efter detta har jag dött på vägen. Bara så att ni vet. 

Tydligen är rutten på 7,4 km och jag ska intervalla denna med min bff. Som gör det på en timme. EN TIMME!

Säger bara det.  Ja jag säger bara det att om det inte kommer fler inlägg har jag dött och hon hat grävt ner mig nånstans i skogen.  Eller det kommer kanske kännas som om det hade varit bättre så, efteråt.

Jag har iaf som denna goda vän jag är hoppat i mina träningskläder (ja jag äger sådana) och känner mig lite extra sportsnygg men att vara modetrendig kommer betyda lite efter detta mördarpass <---- hennes ord inte mitt.  Därav.  JAG KOMMER ATT DÖ!!

Det är värt smärtan. Det är värt smärtan.  Det är värt smärtan. Det är värt smärtan.
Ja jag försöker INTALA MIG DETTA! 

För i en annan historia så har detta utav stor betydelse. En resa som är nödvändigt för att nå målet, men det är ju som sagt en annan historia.

Just saying! If I'm dead call the cops. 

XoXo Mela