Skuggsidan.

Ja vad ska man säga? Klumpig som få otur som satan. 

En gång om året. Ja en gång per år offrar jag mig och dejtar strykjärnet. Vi är inte direkt vänner jag och det där heta åbäket. Jag HATAR att stryka om jag kan undvika det så gör jag det GARANTERAT hela tiden. 

Men en gång om året så brukar jag iaf offra mig. När julgardinerna ska upp. Jag brukar i vanliga fall bara sätta upp julgardiner på ett ställe och det är i köket. så en gardin eller gardinpar brukar inte vara det jobbigaste att göra även om jag tycker att det är så tråkigt att jag får självmordstankar av bara tanken ;)

I år tänkte jag att de julgardiner jag hade första året i den lght vi bor i just nu skulle upp igen (kan ha nått att göra med att förra årets julgardin faktiskt fortfarande satt uppe (till mitt försvar det var en helt vanligt vit kappa inte julig alls egentligen ;) Den åkte snabbt i tvätten och jag sätter igång att stryka de vita längderna ja de är vita de med, fast dessa har iaf röda virkade detaljer nått hjärta och annat fint upptill........ under tiden språkar jag med min Bff Andypad som antagligen behöver byta sin slogan på sin blogg snart från uppfattas som bitter till ... muntergök ;P hihi. AJ LUV JU! hon och jag kan babbla. holycrap!!
 

Jag fyller på vatten i strykjärnet, här ska tyget bli platt och skrynkelfritt inget annat och då behövs det mycket vatten både ånga och spray (har båda funktionerna på mitt järn) och strykjärnet fnyser frustrerat av värme.. Den vill bli satt i arbete, stackars järn att aldrig få arbeta.... Jag stryker första längden snyggt och prydligt. Avslutar samtalet i telefonen när lillfisen kommer in och beklagar sig över något.. Jag kämpar på med ångan MASSOR av ånga ska det vara och så sätter jag handen liksom under tyget och pumpar strykjärnet till vansinne.  

nån mer som fattat summasummaron av det hela? ett finger, ringfingret får sig en varmvattensdusch katastrofen är total. Fattar inte hur jag lyckas? Jag ställer snyggt och försiktigt undan järnet och går lugnt och spolar handen i kallt vatten Stencool var jag. Jag hade tur att det bara var ett finger och inte hela handen men det kändes verkligen som det var hela jävla handen och lite till. jaha ja så var det med de. Det var smärtsamt att stryka resten av den längden kan jag meddela och jag som tycker att det är jobbigt annars liksom. Bad karma?......
 Jag vilade handen lite med en nattning av lillfis emellan men det hjälpte ju sådär. en vandrande brännskada var jag dagen efter. Men nu så är det bra igen. jag tror att jag ska vara glad att det inte börja brinna eller nått sånt liknande hemma lr? 

Samma kväll kväll sitter jag framför dumburken och känner att på den andra handen börjar det sticka och svida i lillfingret, det är nagelbandet som krånglar. Dagen efter vaknar jag upp med ett infekterat nagleband. KUL! 

Det värsta av allt? Joda gardinerna som jag med svett och tårar strykit, sätts upp. Nu snackar vi knytband som ska fästas med rosetter runt gardinstången, sjukt tungt och jobbigt bara det och jag inser att det ser verkligen inte bra ut alls. NÄPP det ser ut som skit, hur tänkte jag där liksom? SÅ nu står jag utan julgardiner i köket utan gardin i överhuvudtaget faktiskt... Tack för den!  

då tänker jag den briljanta ideen att jag kan ju sätta upp dem i sovrummen istället eftersom dom gardinerna måste ner och tvättas innan flytten i vilket fall. 

Så nu har jag för första gången i mitt liv bytt julgardiner i sovrummen uppe. och saknar helt gardin i köket. WTF!

 Jag har dessutom varit duktig tjej och tagit fram julen och dekorerat vardagsrummet. Bara köket kvar som jag helt och hållet tappat lusten till att göra nu. Ska man köra en tvärtom i år kanske. Lämna köket helt ojuligt och resten av lghtn julig?!? Jag har i mitt sjuka huvud tänkt att jag ska packa ner prydnadssakerna i flyttlådor och inte packa upp dem förrän i det nya boendet så jag lär ju faktiskt juldekorera annars blir det tomt satan. JA det ska bli spännande och se vart detta slutar...  

jag är hel nu iaf lite röd och svullen i lillfingret fortfarande. Men jag kan ta det. Brännskadan har lämnat fingret utan nästan några spår alls. 

En sak till. Jag har nu under flera tillfällen ja ett par tillfällen iaf sagt raka motsatsen av vad jag menar och jag kopplar inte förrän jag sagt det heller. Håller jag på att bli knäppp eller? Bör jag kolla upp om det är en lättare hjärnblödning på G? Det är ganska läskigt att säga raka motsatsen av vad man tänker i huvudet. som om de två var helt olänkade med varandra. Börjar bli lite orolig av vad som händer där inne i mitt huvud egentligen? Creeepy. Ser mig själv ringa runt och säga God Sommar på julafton eller nått ;) hehe. 

Här kommer lite julinspiration i form av bild med lillfisens favorit, tomteluvan och han själv då.... haha. 

XoXo Mela...